Delad vårdnad

För ett tag sedan blev Sandra och jag ”kär” i samma sorts jeans.
Hon var mannekäng på en modevisning och hade dom på sig där.

Dom där ska jag köpa tänkte jag.
Efter modevisningen när vi var på väg hem:
Jag – "Hjärtat dom där jeansen du hade på dig dom"….
Sandra – "Ja visst var dom snygg? Dom vill jag ha".
Jag – "Näe dom vill JAG ha".
Sandra – "Näe JAG vill ha dom"!!
Hmmm BIG trouble!!
Men vad gör man inte för sina barn, dagen efter skulle jag in till stan och tänkte då att jag köper dom till henne som en överraskning.
Och så fick det bli.
Jag provade dom när jag kom hem och dom satt som smäck!
Det var bara liksom ”ment to be”
Love in first sight, ja ni fattar... Eller??
Jag skulle bort på kvällen och frågade lite snällt om jag möjligtvis skulle kunna få låna dom.
Och snäll som hon är, sa att det var, no problems.
Efter det har det blivit lite så där att ”vi kan väl ha dom tillsammans” Lite som delad vårdnad, ni vet.
Vi har faktiskt lite delad vårdnad om mina skinn stövlar också.
Superduper bra att kunna ha samma kläder som ens dotter. Tycker jag.
Undrar om hon också tycker det eller om hon önskar att mamma vore 10 kg tyngre och 10 cm längre???
Fast med samma skostorlek….