Har ni varit med om någon gång när ni träffat en annan människa och känt att
jag känner den här människan men VEM är det??
Det är ju inte så att man gått och blivit senil eller så, utan polletten ramlar bara inte ner.
En gång för många år sedan när jag och min dotter gick på stan mötte vi en Man efter gågatan.
-”Hej”! Sa jag när vi möttes.
-”Öh hej” sa han när vi passerade varann.
-”Känner du han? Frågade min dotter.
-”Mmmm”
-”Vem var det”? Frågade hon.
- ”Ja…??? det där var…..???det var….hmm…….men herregud!! jag känner han men jag vet inte riktigt vem det är just nu…hmm….jo, jo det är ju korvgubben”
Jätteglad över att ha kommit på det.
-”Jaha”, sa hon inte alls speciellt imponerad.
Jag har hejat på butiksbiträden också och sedan kommit på att jag känner igen dom för att dom jobbar i någon affär.
Så känner och känner…Jag vet inte ens om man kan säga att man är ytligt bekant då..........
18 timmar sedan
Väldigt ytligt bekant,då dá :)
SvaraRaderaVad hemskt det är när det "står still sådär", innan man kommer på det ;-) ha en bra dag! Dansbandsfrun
SvaraRaderaHar du inte varit med om att nån kommit fram och pratat med dig och du kommer inte på vem det är, det är faktiskt lite pinsamt :D
SvaraRaderaSånt är jag med om ofta=D Det värsta är om man står och pratar med ngn som man tydligen ska känna igen, men har ingen aning om vad personen heter, eller ännu värre vem det är, men man känner igen den!Kram
SvaraRaderaKlart att du kände igen den kändisen "korvgubben"...
SvaraRaderaKram & ha en bra torsdag.
Susanne P